Störst, bäst och vackrast

Ibland talar tystnaden sitt tydliga språk… Manchester United är kungarna i England och det var längesedan världen fick syna Wayne Rooneys makalösa reportrar av skicklighet, motivation och fysik. Han är utan tvekan världens just nu bästa fotbollsspelare. UTAN tvekan. Alla ni som har andra invändningar bör snarast söka hjälp och måste inse er egen blindhet. Inte ens den mest subjektiva ”hardcore” antagonist kan motsätta sig detta faktum. Tjugo ligamål och sitt hundrade någonsin i Premier League. Styrkedemonstration.

Jag orkar inte summera denna match med flera sidor, det räcker med några meningar. Världens vackraste Rooney har plötsligt blivit än vackrare. Världens i särklass ojämnaste spelare har visat mer och mer av den talang vi vet att han har. Hur i hela friden skall Giggs och Park smeta sig in på kanterna? Världens bästa mittbackar får det väldigt svårt att putta bort världens just bästa mittbacksreserver. Chelsea kommer aldrig spela ut Arsenal som United gjorde idag.

Arsenal var inte dåliga, verkligen inte. De spelade en attraktiv offensiv fotboll som i praktiken var det som dödade dem. Wenger och hans mannar hade tillblandat en grotesk och livsfarlig häxbrygg som de, via sitt offensiva mittfält skulle dräpa United med. Men i en ren taktisk display av rutin, klass och motivation lyckades världens bästa kollektiv infiltrera Wengers manskap. Mullvaden och spindeln i nätet var Rooney, och under någon kort millisekund hade Arsenals eget gift förintat dem.

Det var längesedan jag såg United såhär taggade, spelsugna och hungriga. Den senaste matchen mot City gav bara mersmak av vad som komma skall. Arsenal var inte dåliga, det var bara United som var så ohyggligt bra. Nästan osmakligt bra. Matchen var död efter en halvlek, det kan man såhär i efterhand tydligt urskilja. United hade matchen efter tjugo minuter och Nanis mål kan vara något av det läckraste jag har sett in a long time. Rooney har nu gjort tjugo mål och har gjort fler mål än vad Anelka gjorde på hela förra säsongen. Nicolas gjorde bekant 19 stycken och vann alltså skytteligan på denna notering.

Chelsea lyckades med nöd och näppe vinna borta mot Burnley på Turf Moore igår kväll, och vem var inte matchens siste målskytt om inte John Terry. Mannen, som enligt vissa källor har delat säng med sin förre lagkamrat, tillika vän Wayne Bridge, exfru. Faktum är att denna nyhet tog mer utrymme i samtliga engelska tidningar än mötet på Emirates Stadium. Man kan ju undra hur gott Terry och resten av invånare i staden London sover inatt.

Gutis framspelning till Benzema igår kväll kan vara det mest genialiska jag sett på länge. Så osjälviskt, så genialiskt… men trots det så fruktansvärt enkelt. Cruyff var en man före sin tid, och hans talesätt: ” Soccer is simple, but it is difficult to play simple.”, är verkligen kloka ord. Ni som inte har sett målet har verkligen missat något. Guti har alltså friläge och kan i praktiken bara rulla in bollen bakom Aranzubia i Deportivo-målet. Så vad gör karln? Istället för att gå på eget avslut väljer han att klacka bollen bakåt till Benzema som elegant lägger in bollen i mål. Klass?

För att knyta ihop säcken så får vi hålla med varandra om att United borde ha gjort fler mål. Det kunde lika gärna ha blivit 6-1 som 6-2. Rena tennissiffror med andra ord. Efter varje förlust vi har skördat denna säsong så har smsen haglat in, hånande och fördömande. I hopp om att provocera oss. Men vi reagerar inte så, vi är bättre. Starkare, större och vackrare. Vi knyter näven i fickan och visar vart skåpet skall stå nästa match. Så har det alltid varit. Och så kommer det att förbli.

Jag har å andra sidan varit god nog att påminna våra motståndare tillika tvivlare att säsongen är lång och att vi åter skall ses i maj: när United som vanligt har vunnit en stor titel. Vi visar er alltid. Det ni inte är medveta om är att er egen rädsla tar överhanden, för ni måste påpeka att även United är dödliga. För det mesta är det en vilt brummande CCCP-maskin som slaktar allt möjligt motstånd.

Ni måste bespotta vårt namn för att höja er egen standard. För innerst inne vet ni att vi är störst, bäst och vackrast. Marcus visade prov på vår egen list, klass och barmhärtighet när han skickade iväg ett sms till Ullén efter matchen. ”Varför får jag inget sms nu?”.