söndag 14 augusti 2011

En generationsväxling av stora mått


Innan säsongen sparkades igång på Wembley förra veckan hade United redan gått in i en av klubbens största generationsväxlar någonsin. Två av de största spelarna klubben haft i form av Paul Scholes och Gary Neville hade lagt skorna på hyllan. Ytterligare tre inventarier hade lämnat idyllen bakom sig. (även älskade Owen Hargreaves)

Världens största reservspelare John O’Shea och världens hårdaste mittback Wes Brown hade flyttat till nordöstligare breddgrader och Edwin Van Der Sar hade lagt handskarna på hyllan. Som en följd av att Gary hade slutat under säsongens gång och med tanke på att han allt sällare fanns i startelvan var det inte speciellt svårt att ersätta honom med yngre förmågor som Rafael och Fabio.

Det absolut största frågetecknet inför säsongen kvarstod dock i form av hur man skulle kunna ersätta Van Der Sar och Scholsey. Allt fler frågor hopade sig inför säsongen men till slut blev spanjoren David De Gea klar för målvaktsposten. Under hela sommaren har klubben försökt värva Wesley Sneijder, men affären har strandat då Wesley har haft alltför höga lönekrav.

Matchen mot City under Community Shield gav oss United-fans vissa svar på frågor vi sedan länge har ställt oss, håller De Gea verkligen? Kan vi verkligen ersätta Scholes? Svaren var blandade, medan De Gea släppte in två ”enkla” bollar så visade Tom Cleverly upp ett mittfältsspel som man sällan ser från en 22-åring. Matchen mot City visade att ålder och erfarenhet inte alltid väger tyngre än vikten som ett ungt och entusiastiskt sinne kan frambringa.

Klubben går in i en av de största växlarna vi har sett och vi har redan kommit halvvägs in i den. Jag ska inte ljuga om att jag är ledsen för att ’Fergies Fledglings’ börjar bli färre och färre, men jag ska inte heller ljuga om att jag blir glad av att se att Uniteds arv av att alltid luska fram nya talanger verkar fortsätta.

Jag tror att någon som David De Gea kan växa fram till en färdig världsmålvakt redan om två år, men jag är fortsatt osäker om han räcker mot ett Chelsea i en eventuell ligafinal. Jag tror att någon som Tom Cleverley kan växa fram till en färdig mittfältsgeneral redan om två år, men jag är även osäker om han räcker till mot ett Real Madrid i en Champions-Leaguekvart.

Just i år är det viktigt att United fortsätter blanda åldrande men fortsatt visa sinnen med unga och hungriga sinnen. Spelare som Ryan Giggs fortsätter att vara den absolut viktigaste länken i ett lag som löper risk att föryngras allt för snabbt.

Under de tre senaste åren har Manchester City spenderat miljarder för spelare som Yaya Toure, David Silva, Carlos Tevez och Sergio Agüero. Under den perioden har Uniteds största prestigevärvning varit någon som Ashley Young eller Antonio Valencia.

När vi förra helgen slog City på Wembley gjorde vi det med en snittålder av 22 år, och medan den bäst betalde spelaren i hela ligan, Yaya Toure försökte hjälpa sitt lag hade han problem att slita sig loss från den sex år yngre Tom Cleverley. Det hela slutade med att Yaya, halvt skämtsamt vädjade om att Cleverley skulle lämna honom i fred. Under veckan skall Tom enligt uppgifter få en maffig löneökning upp till 400 000 kr i månaden. Yaya Toure? Han tjänar 2,2 miljoner i veckan.

Förutom Tom har vi kanske det absolut bästa köpet, enligt mig, under sommaren. Den 19-årige mittbacken Phil Jones från Blackburn som var högst delaktig till att United kunde vända 0-2 underläget mot City till vinst med 3-2. Många källor inom England tror att han kan peta självaste Rio Ferdinand inom ett år. Potential, någon?

Under förra säsongen kom så äntligen tre killar från ungdomslaget in ordentligt i träningen med A-laget och de verkar kunna få spela åtminstone en eller två matcher i ligacupen i år. Jag tänker så klart på Paul Pogba, Ryan Tunnicliffe och Ravel Morisson, den sistnämnde med en sådan stor potential att man i United-kretsar har börjat om en ny Duncan Edwards. Med andra ord det absolut största epitet man kan få i United.

Återväxten för United har börjat och den ser kristallklar ut. Idag, 17.00 väntar West Bromwich på The Hawthorns.

Nu är vi här. Ligapremiär. Coolt som fan.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar