Så revolutionerande en revolt någonsin kan vara

När Edgar Davids en helt vanlig dag loggade in på sin uppskattade twitterlogg möttes han av en text. Han hade fått ett meddelande från en desperat Crystal Palace-supporter. Budskapet var kort och koncist. ”Help us Edgar. The club is in trouble”.

Efter en kort stund började Davids prata med supportern i fråga och han förstod snabbt vad han var tvungen att göra. Några dagar senare hade han skrivit på för klubben som en 37-årig ex-fotbollspelare. Edgar Davids hade två år tidigare valt att lägga skorna på hyllan efter en imponerande karriär och med ett Champions League-guld på sin meritlista.

Att kalla övergången för sensationell vore berättigat. Att kalla den för något större än så känns oundvikligt. När han satt inför sin första presskonferens och skulle motivera sin flytt föll alla tänkbara barriärer sönder. Edgars tunga skulpetare ord som i dagens fotboll är främmande. ”När du kan hjälpa någon ska du göra det”.

För några veckor sedan skrev Yaya Touré på för nyrika Manchester City. Han krävde en minimilön på 2,2 miljoner i veckan. När Tottenhams vänsterback Benoît Assou-Ekotto i maj intervjuades av den engelska tabloidtidningen The Guardian erkände han att han endast spelade fotboll för pengarnas skull och att han inte trodde på vänskap inom fotbollen.

Dagens fotboll är inte längre en fråga om passion till spelet utan om drivkraften till att tjäna mest pengar. Att Edgar Davids bryter trenden anser jag vara så revolutionerande en revolt någonsin kan vara. Fotbollen har nått osunda förhållanden och är mycket sjuk. Edgar kan mycket väl bli den injektion som kan bota en patient i behov av hjälp.

Edgar har alltid spelat fotboll för att han tycker att det är kul och för att han vet hur mycket sporten betyder för fansen. När Kolo Touré blev intervjuad av en tidning för två år sedan hävdade han att han endast spelade fotboll för att han visste vilken roll det spelade för fansen och att varje seger laget tog kunde förändra människors liv. Att varje match gav människor chansen att glömma alla bekymmer för en liten stund.

Det är en sund inställning och verkar vara principer som även Edgar Davids står för. I nordöstra London kommer han till en klubb som förra året var två poäng från att åka ner i League One. Han kommer till en anrik klubb som har sämre ekonomi än vad många kan förstå. Om han kommer till Crystal Palace med förhoppningar att få en hög lön är han helt fel ute – och det är ju så klart inte det han är ute efter.

Edgar Davids gick till en klubb i kris för att han ville göra en insats. Dagen efter sitt beslut fick han alla som följt hans twitter att stötta Crystal Palace. I en tid där fotbollen styrs av reklamkontrakt och pengagiriga shejker är Davids beslut en viktig injektion i en cynisk sport. Hans övergång kommer inte att förändra mycket på det stora hela taget.

Men han har visat att det fortfarande finns ett uns av klubbkänsla kvar i fotbollen och det – betyder mer än någon kan föreställa sig. Han har gett ett osynligt löfte till en kamrat i nöd.
Edgar Davis är inte känd för att ljuga på andras bekostnad.